Postglacial finsand. 5. Postglacial grovlera. 3. Postglacial grovsilt-finsand. 5. Postglacial lera. 3. Postglacial sand. 5. Postglacial silt. 3. Rösberg.

av H Norlander — Stora delar täcks av postglacial sand och glacial lera i ytan påträffas endast fläckvis. Leran är varvig och skikt av silt är vanligt förekom- mande. Mot botten blir

Jordartskarta (www.sgu.se). 8 | 10258557 • Boviksvägen 6:1 6 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 6.1 TOPOGRAFI OCH YTBESKAFFENHET Enligt jordartskartan från SGU är Klintehamns centrum i dagsläget beläget på postglacial sand (Figur 6). Centrum omgärdas av större områden av sedimentärt berg (kalksten) och av moränlera. Under hamnområdet och sågverket finns lager av fyllning, och vid hem- jordartskarta främst av postglacial sand med underliggande lager av lerig silt, lera och morän (SGU, 2017a). En geoteknisk utredning har utförts i området som visar att marken består av fyllning eller sand som underlagras av ca 1 m lera som delvis är siltig. Under leran består jorden av morän (Tyréns, 2016). På berget ligger morän.

Postglacial lera. Postglacial silt. Postglacial finsand. Postglacial sand. Svallsediment, grus.

Morän och isälvsavlagringar vid och under högsta kustlinjen är ofta helt eller delvis omlagrade av vågor och havsströmmar.

De jordarter som finns på fastigheten är lika delar morän samt postglacial sand och grus. Blockigheten är låg till normal. Fastigheten ligger i normalriskområde för radon. Fastigheten ligger inom aktsamhetsområde för ras och skred. Enligt PM om geoteknik ska nya byggnader grundläggas på tjälsäkert sätt med

Lera--silt : 43 Glacial finlera Lera--silt 44 . Glacial grovlera : Lera--silt .

och postglacial sand i södra delense figur , 3Jorddjupet är mäktigt i området (>30 m), se figur 4. Grundvattenytan ligger ca sex meter under markytan och grundvattnet bedöms strömma åt Domnån i nordväst. Figur 2. Flygbilder från mellan 1955-1967 samt nutid. Nutid 1955-1967

På berget ligger morän.

6 RADON Radonundersökningar har ej utförts. Enligt SGU uranhalt karta ligger aktuell tomt inom område med normal till låg risk för radon. I normalriskområden kan det även finnas enstaka små områden av högradonmark. Silt är en finkornig jordart som har kornstorlek från 0,002–0,063 mm. Äldre svenska benämningar för silt är mjäla (0,002–0,02 mm) och finmo (0,02–0,06 mm). postglacial sand vid den norra delen och av sandig morän i den södra delen, se figur 3. Marken inom området sluttar åt nordost med höjder mellan ca +36 och +34 m.
Rigmor kör sundsvall

Glacial grovsilt--finsand, Glacial grovsilt--finsand. Isälvssediment. Moränlera. Halland N34. 1393 ha varav 85 % jordbruk, 7 % skog Sand, mo, lera Den dominerande jordarten är grovmo som underlagras av postglacial lera.

southern part of Læsø, where the postglacial sand sheet is very thin, these boulders are strewn over considerable areas, probably as a result of outwash during the Ancylus time and during the postglacial transgressions (Michelsen 1967). Jessen (1897) suggested that the boulders were derived from drift ice, an idea that might be The sand sheets also contain rejuvenated (syngenetic) sand wedges that have grown upward from an erosion surface.
Stefan jacoby stroke

elton john filmmusik
privatlan 600 000
innehallsforteckning examensarbete
lan till nybygge
mattias franzen handboll
tng lediga jobb

Three types of natural soils are studied in this paper:) a postglacial silt, 1) a 2 glacial till, and 3) a postglacial sand. The former two are soils from embank- ment dam sites in Sweden, and the latter is a soil from a natural deposit si- tuated in the Swedish east coastal region.

Sandig-siltig morän. Sandig morän. Urberg. Vatten. Enligt SGU:s jordartskarta består jorden i området av postglacial sand och isälvssediment (sand) vilket underlagras av lera och silt. Vatte: 1. Ätran utgörs av postglacial sand som mot nordost övergår i svämsand.